Ostron hos Pol Pot - vänsterns stora dilemma och skam
Skrevs 2009-09-13, 10:39 av Hom45
I DN söndag idag läste jag Peter Wolodarskis mycket upplysande artikel om vänsterföreträdarna Jan Myrdals, Gunnar Bergstöms m fl resa till Pol Pots Kambodja där de på bild äter ostron och dricker vin hos massmördaren Pol Pot. Detta var vänstern på 1970-talet och den påminner obehagligt om dagens vänster. Vänstern på 1970-talet förnekade energiskt att det pågick folkmord i Kambodja liksom vänstern idag påstår att islam som religion är ofarlig samt "relativiserar" problemet med islam ungefär i termer av att kristendomen också föföljde oliktänkande och begick illdåd och folkmord. Vånstern på 70-talet hade "Pol Pot" glasögon på sig: de såg bara vad de ville se. Vänstern idag har "islamglasögonen på sig". Glasögonseenndet på 70-talet illusteras också oå ett kusligt sätt av författaren P.O Enqquists kommentar när de röda kmererna tog över i Kambodja: "Hor huset utrymt, städning pågår. Över detta kan bara hallickarna känna sorg". Olof Palmes besök hos diktatorn Fidel Castro sommaren 1975 då i kommunikén man uttalar sin glädje över de vietnamesiska och kambodjanska folkens frihetskamp! Vänstern och däri ingående kommunister är obehagliga. Det förtjänar att än en gång nämnas att Lars Ohly - kanske minister i en rödgrön ministär 2010 - var chef för Östtysklands DDR:s svenskspråkiga utsändningar på 70-talet och att han grät när Berlinmuren föll 1989. Han försvarade också Pol Pot regimen på 1970-talet.Sådana personer skall vi akta oss för.
Ohly välkomnar väl också bilbränderna på sistone i Bergsjön, Uppsala och Södertälje. De är ett resultat av generös invandringspolitik som ju Ohly förespråkar.
Skriver
Hans-Ooa Mårtensson
f d moderat i lomma-Bjärred nu nyliberal
|
Kommentarer
Den som är uppfylld av sin lära, går inte att få att ta steget ur detta med mindre än att något annat lockar ännu mera. Det är utomordentligt starka känslor som styr de renläriga. Det gäller såväl politiska som religiösa värderingar. Att leva längre tid i en lära där man umgås med vänner, som alla hyllar lika tankegångar och diskuterar och värderar och analyserar i god gemenskap i samma riktning, det binder (omedvetet) värderingarna till stark trygghetskänsla i gemenskapen. I det läget är det utomordentligt svårt att stiga ur och granska det hela ifrån annan värdesynpunkt.
Den som är intresserad av fenomenet kan läsa boken om indoktrinering, som skrevs redan 1965 av Michael Wächter, "Hjärntvätt", boken finns säkert på biblioteket. Den som varit inne i dylikt (indoktrineringscirkeln) blir häpen när man kliver ur, för det är faktiskt som att komma ut ur något, och plötsligt se världen mycket mera mångfasetterad!
Tatluser
Men tyvärr finns det alltid individer och grupper som erbjuder sig självmant.
De fanns på 30-talet när de besökte Nazi-Tyskland och prisade politiken där. Senare, under Maos folkmord i Kina, av Sven Lindqvist, Jan Myrdal, och även Lagercrantz i DN (ingen av dem har bett om ursäkt).
Det är lätt att ursäkta dessa såsom vilseledda. Men en hel hop tycks ha lockats av diktaturernas erbjudanden om lyxhotell och semestrar. Dit hör ledningarna i det parti som nu kallar sig vänsterpartiet. De reste under flera decennier till Rumänien, Polen, Östtyskland osv och rapporterade aldrig om nöden och orättvisorna där, helt enkelt därför att de satt och drack tillsammans med kompisar.
Från vänsterpartiet har heller aldrig kommit någon ursäkt för att de var på plats men aldrig rapporterade om verkligheten för proletärerna.
leifw
Som jag skrivit förut så tycks inte Hom45 ha några egna framtidsvisioner som vi eventuella anhängare till nyliberalerna skulle kunna ta till våra hjärtan.
Jag blir bara mer och mer övertygad om att nyliberalerna är inte det parti jag i fortsättningen kommer sätta främst...
Jag
Du måste logga in för att skriva en kommentar. Gå högst upp på den här sidan för att logga in