Följa John
Skrevs 2010-02-24, 17:13 av silver
Står i köket och förbereder middagen. Pepparrotskött står på matsedeln – kryddig mat behövs när vi är förkylda. Ett minne från Edmund-kontakten förra veckan, då han portförbjöds på ”dagis”.
Plötsligt blev det ett herrans liv. En jätteflock med kajor kom och slog sig ned i ett av kyrkogårdsträden tvärs över gatan. Orkade inte räkna dem.

Och så plötsligt lyfte hela flocket och flög iväg. Alla åt samma håll och alla på samma ljudnivå och med samma ljudbudskap.
Kunde inte låta bli att tänka på alla s.k. placeringsrådgivare, klimatundergångsprofeter m.fl.
|
Kommentarer
Kajor tycker jag är roliga. De ser så intelligenta ut när de trippar fram på järnvägsperrongerna och tittar på mig.
Jag har också ett minne från Bålsta, vi hade åkt tåg dit, det var snö, men inte lika mycket som nu, och vi gick till Lasse Åbergs museum som ligger en bit från stationen. Vi hade två av våra barnbarn med oss, de var väl åtta och sex år kanske. När vi skulle gå tillbaka till stationen var det skymning, och när vi gick över slätten så kom det en jätteflock med kajor flygande. Nej, det var inte kusligt, det var som att vara ett med naturen, snön, slätten, skymningen, vi småsprang, skojade och jagade varandra.
Amanda
Här i Stockholm där vi håller till på sjunde våningen är det ett Herrans (Fruns?) liv varje kväll.
Jättestora flockar av kajor/kråkor/råkor? flaxar och flyger utanför fönstren, landar i alléns höga träd - kivas och diskuterar om vem som skall sitta var - på en given signal lyftar hela flocken igen och tar en rond till
bort mot kyrkan och så småningom tillbaka hit igen - varvid nya förhandlingar tar vid om placeringen inför nattvilan.
Didania
Blåffe
Snabbt fixade jag ett täckande nät över skorstenen, kajorna blev mycket upprörda över detta tilltag märkte vi.
PaulThomas
Du måste logga in för att skriva en kommentar. Gå högst upp på den här sidan för att logga in