Har jag någon framtid?
Skrevs 2009-10-05, 15:50 av silver
Om några veckor fyller jag 20 månader, så jag borde ju vara något för framtiden. Men vilken framtid?
Enligt en studie i tidskriften The Lancet kommer jag att sannolikt leva tills jag blir 100 år. Men är det något att sträva efter?
För enligt kommentarerna till den studien kommer närmre hälften oss som nu föds, att de 10 sista åren av vårt liv vara dementa, åtskilliga av oss ha cancer eller andra dyrbara vårdkrävande sjukdomar. ”Vad kul att du är gammal! Känn dig välkommen i vårdsvängen!”
Inte ett ord om att åldersökningen innebär att man får tillgång till en erfarenhetsbank som är mycket större och bredare än någonsin.
För att skaffa mig en vettig utkomst måste jag studera tills jag blir närmre 30, med studieskulder som avskrivs först den da´n jag går i pension. Då är jag sannolikt minst 75 år, går jag tidigare har jag ingen pension att leva på, är en annan kommentar.
Den enda ”positiva” kommentar till studien är den professor som sa´ att vi som nu föds ”är inte så friska som ungdomar var tidigare. Dessutom går en fetmaepidemi över världen. Det kommer att hålla ned medellivslängden”. Så skönt: ”De gamla blir inte så gamla, så vi kommer att bli av med dem ungefär som nu.” Kul, kul!
Och fetma tycks ju inte vara den enda epidemien. Fågel- och svininfluensa, SARS, multiresistenta bakterier, acrylamidförgiftning m.m. är ju andra lovande möten som enligt förståsigpåarna väntar om hörnet. Vänta bara: ”Knackning på dörr, sakta dig stör, döden med lien beredd utanför”, som det står i visan.
Glöm inte förväntade naturkatastrofer. Att Padang i Indonesien skulle drabbas av en totalkollaps har man spekulerat över länge. Nu tycks det ha begränsats till bara 1.000 – 5.000 döda. San Fransisco m fl orter lär visst stå på samma lista.
För att inte tala om klimatet. Antingen skall vi förbereda oss på en ny istid enligt vissa eller också blir det temperaturhöjningar med metangasutsläpp, översvämningar, ökenutbredning, folkvandringar mot nordliga länder, som inte kommer att kunna hantera anstormningen. T o m jättekatastrofen inställda Vasalopp är sannolik.
Och däremellan kommer det med regelbunden oregelbundenhet att dyka upp lågkonjunkturer med bankkollapser, företagskonkurser och massarbetslöshet både i utvecklade och utvecklingsländer.
Och givetvis en hel del ”små” lokala krig, en del med politisk, andra med ekonomisk eller religiös bakgrund, med några 10.000-tals döda.
Hur vet jag att detta blir min framtid? Jo det är de enda framtidsscenarios som behandlas i nyheter och media, vare sig de är tryckta eller digitala. ( Jag kan faktiskt redan säga ordet ”tidning”). Allt som nämns handlar om inträffade eller förväntade eländen, alla initiativ som tas är för att avveckla eländen för ”det måste vi”. Inga initiativ verkar utvecklas för människan och världen, ”för det vill vi”.
Inte något positivt om framtiden, inget som lockande ropar ”kom hit, kom hit”, som väcker förväntan och initiativlust. Ständigt så långt från ”… och den ljusnande framtid är vår….” man kan tänka sig.
Är det så konstigt med min undran eller att en del äldre killar och tjejer är ute och röjer på nätterna? Varför bry sig om en framtid så som den beskrivs av ”de som vet” och ”de som bestämmer”?
Edmund (20 mån.) funderade, farfar (843 mån.) skrev.
|
Kommentarer
Olycksscenarier har alltid funnits.
Hotbilder av framtiden har alltid förekommit.
När tågen började gå med 30-50 km i timmen trodde man inte att den mänskliga fysiken skulle kunna klara av denna hissnande fart.
När vi fick kvinnliga uppläsare i radio, trodde många att mänskligheten skulle fara illa av detta!
Men visst finns det hot, det är riskfyllt att leva, och i dag har vi större kunskap om nuvarande och väntande katastrofer för mänskligheten och för hela vårt klot.
Men det finns också en större medvetenhet och kunskap - en större beredskap för ett nytänkande.
Glöm inte de många goda - och sällan omskrivna krafter (inklusive Farfar och Edmund) som vill göra sitt för en bättre och mera kärleksfull värld.
Så - Njut av livet, så länge det finns!
Didania
Visst blir det tokigt ibland när vi gör dumma saker men det ingår också. Vi är inga änglar. Bara människor som i de flesta fall vill väl. Du kommer att gå i skolan i många år och lära dig en massa saker. Och du, det är just det som är meningen. Att lära sig nya saker, att utvecklas, det är just det som är den så kallade Meningen med livet. Tror i allafall jag.
Lycka till på färden lille man!
Barn blir det alltid, det är så människor gör när det är ofärd, krig och katastrof på gång, tyvärr!
Klotet skulle ha det lite lättare om man kunde hejda befolkningsökningen - det kanske blir så av sig självt.
Du måste logga in för att skriva en kommentar. Gå högst upp på den här sidan för att logga in