Rullator – så väljer du rätt

En rullator, som ibland stavas rollator, är en gåstol med hjul, handtag och bromsar. Den ger stöd när du går, hjälper dig att hålla balansen och har ofta en sits där du kan vila. För många är den skillnaden mellan att stanna inne och att kunna gå till affären själv.

Men rullatorer skiljer sig mer än man tror. En modell som är perfekt på asfalt kan vara för bred i en liten lägenhet, och en lätt rullator kan kännas ostadig för den som behöver mycket stöd. Därför är det värt att tänka efter innan du väljer.

Låna via vården eller köpa själv?

Det finns två vägar till en rullator. Du kan låna en via regionen eller kommunen, eller köpa en själv.

Låna via region eller kommun

1. Kontakta vårdcentralen eller kommunen. Bor du hemma börjar du oftast hos vårdcentralen. Har du hemsjukvård eller bor på ett boende är det ofta kommunens hälso- och sjukvård som ansvarar.
2. Träffa en förskrivare. Det är oftast en arbetsterapeut eller fysioterapeut. Hen utreder ditt behov, till exempel hur du går, var du ska använda rullatorn och hur din bostad ser ut.
3. Få en rullator utprovad. Förskrivaren väljer bland de modeller som regionen eller kommunen har avtal om och ställer in den efter dig.
4. Använd den så länge du behöver. Du lånar rullatorn och lämnar tillbaka den när du inte behöver den längre.

Vad det kostar varierar mellan regioner och kommuner. Ibland är det gratis, ibland tar man ut en egenavgift för hjälpmedlet. Det finns ingen nationell avgift, så fråga förskrivaren vad som gäller där du bor. Lånar du en rullator behöver du inte betala för service och reparationer vid normalt slitage, men skador som beror på vårdslöshet kan du få betala själv.

Även vad som förskrivs skiljer sig. I vissa regioner och kommuner räknas en enklare rullator som något du köper själv, i andra lånar du den. Vill du veta vad som gäller där du bor kan du ringa 1177 eller kontakta regionens hjälpmedelscentral.

I vissa regioner och kommuner finns fritt val av hjälpmedel. Då kan du välja en annan modell än de som ingår i det vanliga utbudet. Du får ett bestämt belopp och köper rullatorn själv, och betalar mellanskillnaden om den är dyrare.

Köpa själv

Du kan alltid köpa en rullator direkt i butik eller på nätet, utan kontakt med vården. Det kan vara ett bra val om du vill ha en extra rullator till sommarstugan, en lättare modell att ta med på resor eller en annan färg och form än den du får låna. Ibland rekommenderar förskrivaren att du köper själv, om bedömningen visar att du inte uppfyller kraven för att få låna.

Olika typer av rullatorer

Utomhusrullator

Den vanligaste typen. Den har fyra hjul, korg och sits, och större hjul som klarar trottoarkanter, grus och ojämn asfalt. Den är ofta hopfällbar så att den går in i bilens bagageutrymme.

Inomhusrullator

Smalare och mer lättsvängd, gjord för trånga utrymmen som badrum och kök. Många inomhusrullatorer har en bricka så att du kan bära kaffekoppen eller tallriken från köket. Sitsen saknas ibland. Den passar dig som behöver stöd inne men klarar dig med käpp eller utan hjälpmedel ute.

Lätt rullator i kolfiber eller aluminium

Lättare att lyfta in i bilen, bära i trappor och ta med på resan. Den kan kännas mindre stabil för den som lutar sig tungt mot handtagen, så prova innan du köper.

Rullator med sits

De flesta utomhusrullatorer har sits, men komforten skiljer sig. Titta på sitthöjd, sittbredd och om det finns ett ryggstöd. Sitsen är till för att vila med låsta bromsar, inte för att bli skjutsad.

Terrängrullator

Har stora, ofta luftfyllda eller mjuka hjul och kraftigare ram. Den är gjord för skogsstigar, grusvägar, gräs och snö. Den är tyngre och bredare, så den passar sämre inomhus.

Rullator med underarmsstöd

Här vilar du underarmarna på stöd i stället för att greppa handtagen. Det avlastar händer och handleder och ger en mer upprätt hållning. Den används ofta av personer med nedsatt kraft i händerna eller som behöver mer stöd, och förskrivs oftast efter bedömning.

Mått att kontrollera

• Handtagshöjd. Kontrollera att handtagen går att ställa in så att de passar din längd. Det är viktigare än det mesta.
• Total bredd. Mät de smalaste dörröppningarna hemma, till exempel till badrummet och balkongen, och jämför med rullatorns bredd.
• Sittbredd och sitthöjd. Sitsen ska vara bred nog att sitta bekvämt på och så hög att du lätt kommer upp igen.
• Vikt. Tänk på om du själv ska lyfta in den i bilen eller bära den i trappor.
• Brukarvikt. Alla rullatorer har en högsta brukarvikt som tillverkaren anger. Kontrollera att den passar dig.
• Hjulstorlek. Större hjul rullar lättare över kanter, grus och snö. Mindre hjul är smidigare inomhus.
• Hopfälld storlek. Mät bagageutrymmet om rullatorn ska följa med i bilen.

Så ställer du in handtagshöjden

En rullator med fel handtagshöjd kan ge ont i rygg och axlar och göra dig mindre stadig. Så här brukar man göra:

1. Ta på dig skorna du brukar gå i. Höjden ändras med sulan.
2. Stå rak med armarna hängande avslappnat längs sidorna.
3. Låt någon mäta från golvet upp till handleden. Det är ungefär den höjd handtagen ska ha.
4. Lossa justeringsskruvarna och ställ in höjden. Följ markeringarna på röret och se till att båda handtagen står på samma höjd. Dra åt ordentligt.
5. Provgå. Du ska kunna gå upprätt nära rullatorn med lätt böjda armbågar, utan att dra upp axlarna eller luta dig framåt.

Har du fått rullatorn förskriven ställer förskrivaren in den åt dig. Be gärna om en ny kontroll om något känns fel.

Tillbehör som gör vardagen lättare

• Korg eller väska för att bära hem matvaror.
• Bricka för att bära mat och dryck inomhus.
• Käpphållare om du använder käpp en del av tiden.
• Broddar eller vinterhjul för halka och snö. 1177 påminner om att halkskydd under skorna minskar risken att falla på vintern.
• Reflexer och lampa så att du syns under den mörka delen av året.
• Ryggstöd om sitsen ska användas för längre pauser.

Lånar du rullatorn, fråga förskrivaren vilka tillbehör som ingår och vilka du kan köpa själv. Alla tillbehör passar inte alla modeller.

Rullator i kollektivtrafik och bil

Du kan ta med rullatorn i kollektivtrafiken. En rullator räknas som ett hjälpmedel, och till exempel Skånetrafiken och Luleå Lokaltrafik skriver uttryckligen att den följer med utan kostnad. Några saker gäller nästan överallt:

• Rullatorn följer med i mån av plats. Den delar utrymme med barnvagnar och rullstolar.
• Lås bromsarna under resan och ställ rullatorn så att den inte blockerar gången eller dörrarna. Sätt dig ner om det finns plats.
• Vilken dörr du ska använda skiljer sig mellan trafikbolagen: på en del bussar är det framdörren, på andra bakdörren eller en särskilt märkt dörr.
• Busschauffören hjälper dig med ramp eller lift om du behöver det.

Så här skriver några av trafikbolagen:

Reser du med ett annat trafikbolag finns reglerna oftast under "tillgänglighet" eller "resa med hjälpmedel" på deras webbplats.

I bilen fäller du ihop rullatorn och lägger den i bagageutrymmet. Öva hemma några gånger, så går det lätt när du ska iväg. Behöver du hjälp att resa kan färdtjänst vara ett alternativ, och det söker du hos kommunen.

Skötsel och säkerhet

• Kontrollera bromsarna regelbundet. Rullatorn ska stå helt still när de är låsta.
• Se över hjulen. Ta bort hår och smuts som fastnar runt axlarna och byt slitna hjul.
• Dra åt skruvarna på handtagen så att de inte glider ner.
• Torka av rullatorn med en fuktig trasa och mild tvål, särskilt efter vintern då vägsalt kan sätta sig.
• Lås alltid bromsarna innan du sätter dig på sitsen eller reser dig.

Lånar du rullatorn får du information om vart du vänder dig för reparation och service. Ring dit i stället för att laga själv.

Hjälper du en förälder?

Många skjuter upp rullatorn för att den känns som ett tecken på att man blivit gammal. Försök att prata om den som ett sätt att kunna fortsätta göra det man tycker om, som att gå till affären, träffa vänner och komma ut i naturen.

Föreslå ett besök hos en arbetsterapeut eller fysioterapeut och erbjud dig att följa med. Hjälp till att mäta dörröppningar och flytta möbler så att rullatorn kommer fram hemma. Är balansen redan sämre kan det också vara bra att träna. Läs mer i vår guide om balansövningar för äldre. Funderar ni på om bostaden fungerar på sikt finns en översikt över boendeformer för äldre.