Hoppa till innehållet
Silvergen

Hjälpmedel

Fotvård för äldre – så sköter du fötterna hemma

Fötter som sköts om bär dig längre. Här går vi igenom fotvården du klarar hemma, från tvätt och kräm till tånaglar och hälsprickor, och när det är dags att låta en fotterapeut eller vårdcentralen ta över.

Faktakontrollerad

Två fötter i ett fotbad i en vit balja på vardagsrumsgolvet, med handduk och tofflor bredvid

Fötterna gör ett tungt jobb varje dag och får sällan mycket uppmärksamhet tillbaka. Det märks först när en nagel börjar ömma, en spricka i hälen svider eller skorna plötsligt skaver. Med en enkel rutin hemma slipper du mycket av det, och du upptäcker tidigt när något behöver en fotterapeuts eller vårdcentralens blick.

Den här guiden handlar om vanlig fotvård, alltså sådant du kan göra själv. Har du diabetes, nedsatt känsel eller dålig blodcirkulation i fötterna gäller delvis andra regler. Läs i så fall varningsrutan längre ner innan du börjar fila eller klippa.

Varför fötterna behöver mer omsorg med åren

Fotbesvär kan drabba alla, unga som gamla, och den vanligaste boven är skor som inte passar. Med stigande ålder tillkommer förändringar i själva foten, och då kan små problem växa snabbare. En förhårdnad som trycker eller en tånagel som växer snett påverkar hur du går, och osäkra steg är det sista du vill ha.

Dessutom blir det helt enkelt svårare att nå. En stel rygg, sämre syn eller kraftlösa händer gör att fotvården skjuts upp. Därför lönar det sig att göra rutinen så enkel som möjligt, och att be om hjälp i tid.

Har du diabetes är risken för fotbesvär högre än för andra. Sjukdomen kan ge nervskador som gör huden torr och känseln sämre, och kärlförändringar som gör huden tunn och skör. Ett litet skavsår kan då bli ett sår som läker dåligt.

Daglig fotvård i fyra steg

  1. Titta på fötterna. Se efter sprickor, blåsor, rodnad och skav, också under foten och mellan tårna. Når du inte, använd en spegel med långt skaft eller be någon titta.
  2. Tvätta. Ljummet vatten räcker oftast. Ta varje tå för sig.
  3. Torka noga. Använd en mjuk handduk och var extra noggrann mellan tårna. Fuktig hud går lättare sönder och är en bra grogrund för svamp.
  4. Smörj, men inte mellan tårna. En mjukgörande kräm håller hälar och fotsulor smidiga och motverkar förhårdnader och sprickor. Mellanrummen mellan tårna ska hållas torra.

Byt strumpor varje dag. Välj strumpor utan hårda sömmar och med lös resår som inte stramar. Har strumpan en grov söm kan du vända den med avigsidan ut. Strumpor som tvättas i 60 grader blir av med eventuella svampsporer. Får du klåda och fjäll mellan tårna kan det vara fotsvamp, läs mer i guiden om nagelsvamp och fotsvamp.

Så klipper du tånaglarna

Fel klippta naglar är en av de vanligaste orsakerna till nageltrång, då nagelkanten växer in i huden och gör ont. Så här gör du i stället:

  • Använd en rak nageltång. En tång med raka käftar gör det lättare att klippa rakt än en böjd sax.
  • Klipp rakt över. Följ tåspetsen och lämna hörnen kvar så att de hamnar utanför nagelbädden. Runda inte av dem.
  • Klipp inte för kort. En för kort nagel med nerklippta hörn är det klassiska upplägget för nageltrång.
  • Fila kanterna. Fila bort vassa hörn så att nageln inte skaver mot tån bredvid.
  • Fila i stället för att klippa om det känns svårt. Tjocka naglar kan också filas tunnare med en nagelfil. Var försiktig med att klippa en tjock och hög nagel, den spricker lätt.

Är det själva rörligheten som sätter stopp, sitt på en stol och lägg foten på en pall i stället för att böja dig djupt. Andra vardagshjälpmedel för den som har svårt att böja sig, som långt skohorn och strumppådragare, finns i guiden om griptång och strumppådragare. Kommer du ändå inte åt naglarna är en fotvårdare ofta den bästa lösningen.

Förhårdnader och hälsprickor

Förhårdnader bildas där huden utsätts för tryck och friktion under lång tid, ofta från en sko som klämmer. Om trycket fortsätter kan en förhårdnad bli en liktorn. Den första åtgärden är därför att hitta orsaken, inte bara att fila bort resultatet. Mer om det finns i guiden om liktorn och förhårdnader.

Fila försiktigt

  1. Mjuka upp huden. Ett fotbad i ljummet vatten i fem till tio minuter gör den hårda huden lättare att fila.
  2. Fila det yttersta lagret. Använd en fotfil med sandpappersyta eller en pimpsten och fila lätt. Målet är att tunna ut förhårdnaden, inte att få bort den helt på en gång.
  3. Smörj efteråt. En fotkräm eller annan mjukgörande kräm håller huden smidig.
  4. Vänta en vecka. Fila inte oftare än ungefär en gång i veckan.

Undvik fotfilar av metall, hyvlar och rakblad. De tar lätt bort för mycket hud och kan ge sår.

Torra fötter och sprickor i hälen

Huden spricker när den blir för torr, och hälarna är mest utsatta. Smörj torra hälar varje dag efter tvätten med en fet kräm. Skor med stadig bakkappa, alltså den styva delen runt hälen, och gärna ett hälinlägg minskar risken för nya sprickor.

Krämer med karbamid, som också kallas urea, binder vatten i hudens yttersta lager och mjukar upp förtjockad hud. Läkemedelsverkets produktresumé för en kräm med 10 procent karbamid nämner just torr, förtjockad hud, och att ett fotbad före smörjningen hjälper vid hård hud på fötterna. Den kan svida eller kännas varm en stund efter att du smörjt.

Är en spricka djup, blöder eller känns varm ska du inte behandla den själv. Kontakta vårdcentralen.

Fotbad – kort och ljummet

Ett fotbad är skönt och mjukar upp hård hud, men det är lätt att göra det för länge. Långa bad luckrar upp huden så att den går sönder lättare. Håll dig till ungefär tio minuter, ljummet vatten och eventuellt en mild tvål. Torka sedan lika noga som efter en vanlig tvätt.

Har du nedsatt känsel i fötterna kan du inte lita på hur varmt vattnet känns. Mät med en badtermometer och håll dig till högst 35 grader. Även ljummet vatten kan ge brännskador om blodcirkulationen är dålig. Fotbad med vibrerande massage avråds helt vid diabetes, eftersom huden lätt skadas.

Skor och skoinlägg

Bra skor gör mer för fötterna än någon kräm. En sko som trycker ger förhårdnader och skavsår, och på sikt kan trånga skor bidra till felställningar som hallux valgus och hammartå.

  • Prova sent på dagen. Då är fötterna som störst.
  • Ge tårna plats. Skon ska vara ungefär 1–1,5 centimeter längre än den längsta tån när du står, och ha en hög och bred tåbox.
  • Välj snören eller kardborre. Då kan du justera skon efter foten.
  • Kolla bakkappan och sulan. Bakkappan ska sitta tätt om hälen, och sulan ska vara stadig och svikta.
  • Räkna inte med att gå in skorna. De ska sitta bra från början.
  • Skaka ur skorna innan du tar på dem, så att inga småstenar följer med.

Skoinlägg skyddar skon inifrån, dämpar stötar mot hårt underlag och kan jämna ut belastningen så att trycket minskar där det gör ont. Tänk bara på att inlägget tar plats, så skon behöver vara rymlig nog. Har du ont under hälen kan hälsporre vara orsaken, läs mer om hälsporre och inlägg.

Personligt utprovade fotbäddar är något annat än inlägg från butiken. Dem kan vården förskriva till den som behöver, till exempel vid diabetes med riskfötter.

Skoinlägg – exempel från butiker

Annonslänkar. Vi kan få ersättning om du köper via länkarna. Priser hämtade 13 oktober 2026.

Jämför alla 130 modeller

Låna via vården eller köpa själv?

För fotvård ser svaret annorlunda ut än för en rullator. Fotfil, nagelsax, kräm och inlägg köper du nästan alltid själv. Detsamma gäller vanlig fotvård hos en fotvårdare: vill du ha hjälp med naglar och förhårdnader betalar du själv.

Medicinsk fotvård via regionen

Medicinsk fotvård, som på vissa håll kallas fotsjukvård, är något annat. Den ska förebygga svårläkta sår, felställningar och i värsta fall amputation hos den som har en sjukdom som påverkar fötterna. Den ges av en fotterapeut och kan ingå i den vanliga vården.

Vilka som får den bestämmer regionerna, men grupperna liknar varandra. Ofta gäller det dig som har:

  • diabetes med fotproblem, till exempel nedsatt känsel eller tidigare sår
  • nedsatt blodcirkulation i fötterna
  • reumatisk sjukdom, eller neurologisk eller ortopedisk sjukdom med stora fotproblem
  • psoriasis med fotbesvär
  • svåra besvär med nageltrång, i vissa regioner
  1. Kontakta vårdcentralen. Bor du på ett äldreboende hjälper personalen där dig.
  2. Få en bedömning och remiss. Vid diabetes kommer remissen oftast från läkare, distriktssköterska eller diabetessköterska. Vid reumatisk sjukdom och psoriasis kan det krävas en specialist.
  3. Välj mottagning. I flera regioner kan du själv välja bland fotterapeuter som har avtal med regionen.

Antalet besök och vad de kostar varierar. I Region Skåne ingår medicinsk fotvård i högkostnadsskyddet, med högst fyra behandlingar om året, eller sex vid psoriasis. I Region Dalarna står den med lägst risk för sin fotvård själv, medan den med högre risk kan få remiss för två till sex besök om året. Fråga vårdcentralen vad som gäller där du bor.

När ska du söka vård?

Har du diabetes, nedsatt känsel eller dålig cirkulation?

Behandla då inte förhårdnader, liktornar, sår eller nageltrång på egen hand. Avstå från liktornsplåster, frätande medel, metallfilar och skarpa verktyg. Ett litet sår kan bli svårläkt, och när känseln är nedsatt märker du inte alltid att något är fel. Titta på fötterna varje dag och kontakta vårdcentralen eller din diabetesmottagning så fort du ser en förändring.

Alla med diabetes ska få fötterna undersökta minst en gång om året. Då kontrolleras känseln och blodcirkulationen, och du får veta vilken riskgrupp dina fötter hör till. Har du missat den undersökningen, fråga efter den.

Oavsett om du har någon sjukdom är det dags att söka vård om:

  • det gör mycket ont, eller besvären inte går över trots att du har skött om dem
  • huden runt en nagel blir röd, svullen och öm, eller om det kommer var
  • foten blir röd, varm och svullen, eller om du får feber
  • en spricka eller ett sår inte läker, eller en inflammation sitter kvar mer än några dagar

Är du osäker kan du ringa 1177 för rådgivning.

Svullna fötter och ben kan ha många orsaker. Läs mer om svullna ben och om stödstrumpor och kompressionsstrumpor.

Checklista för fötterna

  • Varje dag: titta, tvätta, torka mellan tårna, smörj resten av foten och byt strumpor.
  • Varje vecka: ett kort fotbad och vid behov lätt filning av förhårdnader.
  • Efter behov: klipp naglarna rakt och fila kanterna.
  • Vid skoköp: prova sent på dagen och ge tårna plats.
  • En gång om året vid diabetes: fotundersökning på vårdcentralen.

Köpa själv – exempel från butiker

Annonslänkar. Vi kan få ersättning om du köper via länkarna. Priser hämtade 13 oktober 2026.

Jämför alla 159 modeller

Hjälper du en förälder?

Fötterna är lätta att glömma, och många äldre säger inget om att de inte längre når ner. Långa, tjocka naglar eller strumpor som alltid är på kan vara tecken på att fotvården har blivit för svår. Fråga rakt ut, och erbjud dig att titta på fötterna eller klippa naglarna.

Tycker ni båda att det känns för nära kan en fotvårdare vara en bra lösning. Har föräldern diabetes, se till att den årliga fotundersökningen blir av och fråga om medicinsk fotvård kan vara aktuell. Gå också igenom skohyllan tillsammans. Skor som skaver ger förhårdnader och sår, och skor som kippar vid hälen ger dåligt stöd. I guiden om balansövningar för äldre finns mer om att stå stadigt.

Det här gäller för dig

Texten skrevs och faktakontrollerades 13 oktober 2026. Regler och belopp ändras, ofta vid årsskiftet. Vad som gäller just för dig avgör din vårdcentral, där du bedöms för medicinsk fotvård. Har du diabetes tas frågan upp vid den årliga fotundersökningen.

Vanliga frågor

Hur ska man klippa tånaglarna?

Rakt över med en rak nageltång, och inte för kort. Hörnen ska sitta kvar utanför nagelbädden i stället för att rundas av. Fila sedan bort vassa kanter.

Får man smörja mellan tårna?

Nej, där ska huden hållas torr. Smörj resten av foten, hälarna och huden runt naglarna, men hoppa över mellanrummen mellan tårna om inte vården har sagt något annat.

Hur länge ska ett fotbad vara?

Kort. Ljummet vatten i fem till tio minuter räcker för att mjuka upp hård hud. Längre bad luckrar upp huden. Har du diabetes eller nedsatt känsel, kontrollera temperaturen med en badtermometer.

Kan jag få medicinsk fotvård betald av regionen?

Ibland. Har du till exempel diabetes med riskfötter, nedsatt blodcirkulation, reumatisk sjukdom eller psoriasis kan du få remiss till medicinsk fotvård. Reglerna och antalet besök skiljer sig mellan regionerna, så fråga vårdcentralen.

Vad är skillnaden mellan fotvård och medicinsk fotvård?

Vanlig fotvård är skötsel som att klippa naglar, fila förhårdnader och smörja, och den gör du själv eller betalar en fotvårdare för. Medicinsk fotvård är vård som ska förebygga sår och andra komplikationer hos den som har en sjukdom som påverkar fötterna.

Källor

Fakta kontrollerade 13 oktober 2026. Regler och belopp kan ha ändrats sedan dess – kontrollera alltid hos den myndighet eller det företag som beslutar. Hittar du något som inte stämmer? Hör av dig.

Mer i Hjälpmedel

Rullator – så väljer du rätt

Ute, inne och lätta modeller – och när du kan låna en via kommunen.

Stödstrumpor och kompressionsstrumpor

Kompressionsklasser, när vården förskriver och hur du får på strumporna.

Läsglasögon – så väljer du rätt styrka

Vad +1,0 och +2,5 betyder, hur du väljer styrka och när du ska gå till optiker.