Svullna ben

Kanske märker du det på kvällen, när strumpan har lämnat ett tydligt märke runt vristen. Eller så sitter skorna trängre än de brukar. Svullnaden kommer av att vätska samlas i vävnaden i benen och fötterna. Det kan bero på flera olika saker, och några av dem behöver undersökas av vården.

Den här sidan beskriver vad 1177 skriver om de vanligaste orsakerna och när du ska söka vård. Den ger ingen diagnos. Vet du inte varför dina ben svullnar, kontakta vårdcentralen.

Vanliga orsaker till svullna ben

Här är några av de orsaker som 1177 tar upp. Ofta hänger svullnaden ihop med att blodet eller lymfvätskan inte kommer tillbaka från benen lika lätt som förut.

Åderbråck

Åderbråck är blodådror på benen som syns tydligt, ofta blå och knöliga. Enligt 1177 kan de ge besvär som att benet svullnar, att huden kliar och att åderbråcket ömmer. Den som sitter eller står stilla länge kan få ont, och en långvarig svullnad kan i värsta fall leda till eksem eller sår som läker dåligt.

Hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa runt blodet som det ska, och vätska kan samlas i kroppen. Svullna anklar och ben är ett av de vanliga symtomen som 1177 nämner. Andra tecken är att du blir ovanligt trött, lätt blir andfådd, sover sämre när du ligger ner och behöver kissa ofta på natten.

Njursjukdom

Vid kronisk njursjukdom kan njurarna få svårt att göra sig av med vätska. 1177 skriver att du kan få svullna ben och fötter. En snabb viktökning på några dagar kan vara ett tecken på att kroppen samlar på sig vätska.

Blodpropp i benet

En blodpropp ger oftast svullnad i ena benet. Enligt 1177 svullnar ena vaden eller benet och blir varmare, och huden kan bli rosa eller röd. Det kan göra ont när du klämmer på vaden eller när du går, och benet kan kännas tungt. En blodpropp behöver alltid tas om hand av vården.

Lymfödem

Lymfödem är en svullnad som uppstår när lymfvätska inte förs bort som den ska. I Sverige är det vanligast efter cancerbehandling, när lymfkörtlar har opererats bort eller strålats. Det kan också komma efter upprepad rosfeber, svåra skador eller kraftig övervikt. Först känns huden stram, och sedan kan benet eller armen kännas tung.

När ska du söka vård?

Ofta räcker det att boka en tid på vårdcentralen. Men vissa tecken betyder att du ska söka vård direkt. Kriterierna nedan kommer från 1177.

När räcker det med vårdcentralen?

Boka en tid på vårdcentralen om du har besvär av åderbråck, och enligt 1177 är det särskilt viktigt om benet svullnar, om du får sår på benet, inflammation i huden eller eksem. Kontakta också vårdcentralen om du tror att du har lymfödem eller får problem med huden som torrhet, klåda eller sår.

Har du redan lymfödem och det plötsligt förändras, så att det gör ont, blir större, varmare eller ändrar färg, ska du söka vård snabbare än så. Det skriver 1177. Ring 1177 om du inte vet vart du ska vända dig.

• Ena benet har plötsligt svullnat och är varmt, rött eller ömt.
• Du har svullna ben och blir andfådd, särskilt när du ligger ner.
• Du har gått upp flera kilo på några dagar.
• Svullnaden kommer tillbaka eller blir värre.
• Huden på benet kliar, har eksem eller sår som inte läker.

Känner du igen något av detta, kontakta vården enligt rutan ovan. Ta gärna med en lista över dina läkemedel till besöket.

Vad kan du göra själv?

Vad som hjälper beror på orsaken, och därför är det bra att först veta varför benen svullnar. För åderbråck och lymfödem ger 1177 några råd som många kan ha nytta av:

• Rör på dig. Promenader och annan fysisk aktivitet får blodet att röra sig i benen.
• Var inte stilla för länge. Res dig och gå en stund om du har suttit eller stått länge.
• Ha benen högt så ofta du kan, till exempel på en pall när du sitter.
• Undvik kläder som sitter åt runt benen och midjan.
• Använd stödstrumpor om vården rekommenderar det. Vid lymfödem skriver 1177 att kompressionsplagget ska användas varje dag.
• Sköt om huden om du har lymfödem, så att den inte blir torr och spricker.

Har du hjärtsvikt skriver 1177 att det är bra att väga dig varje dag, eftersom en ökad vikt kan betyda att kroppen samlar vätska. Din läkare eller sjuksköterska berättar hur du ska göra och när du ska höra av dig.

Stödstrumpor och kompressionsstrumpor

En elastisk stödstrumpa ger ett jämnt tryck som motverkar att benen svullnar, skriver 1177. Det finns också en kraftigare sort som kallas kompressionsstrumpa. Vilken sort och vilken styrka som passar beror på orsaken till svullnaden. Fråga därför vårdcentralen innan du köper kraftiga kompressionsstrumpor. Då kan du få hjälp att välja rätt från början.

Behöver du kompressionsstrumpor på grund av en sjukdom kan de ibland förskrivas av vården. Regionerna bestämmer själva vad som förskrivs och vad det kostar, så fråga på vårdcentralen vad som gäller där du bor.

Hjälpmedel som kan underlätta

Det finns några enkla hjälpmedel som kan göra vardagen lättare när benen svullnar:

• Stödstrumpor och kompressionsstrumpor. Läs om skillnaden, hur du mäter och om du kan få dem via vården i guiden om stödstrumpor.
• Strumppådragare. Stödstrumpor sitter tight och kan vara svåra att få på, särskilt om du har svårt att böja dig. En strumppådragare hjälper till. Den finns i guiden om griptänger och greppverktyg.
• Fotpall. En pall framför fåtöljen gör det lättare att ha benen högt när du sitter.

Mycket kan lånas eller förskrivas via regionen eller kommunen. Det börjar med att du kontaktar vårdcentralen eller kommunens hälso- och sjukvård, som bedömer ditt behov. Avgifterna skiljer sig mellan regioner och kommuner.

Hjälper du en förälder?

Svullna ben är lätta att vifta bort, både för den som har dem och för den som ser dem. Lägg märke till om det är ena benet eller båda, och om din förälder samtidigt verkar tröttare eller mer andfådd än vanligt. Det är bra att berätta för vården.

Ofta kan du hjälpa till på enkla sätt: med en pall framför favoritstolen, med att få på stödstrumporna på morgonen eller med en promenad tillsammans. Om din förälder behöver hjälp med strumporna varje dag kan hemtjänsten eller en arbetsterapeut hjälpa till med hjälpmedel och rutiner.

Erbjud dig att följa med till vårdcentralen och skriv gärna ner frågorna i förväg. Vill ni veta mer om hur man håller sig rörlig finns tips i guiden om balansövningar för äldre.