Liktorn och förhårdnader – varför de uppstår och vad som hjälper

Det börjar ofta med en öm punkt på lilltån eller en hård, gulaktig yta under trampdynan. Efter en dag i fel skor svider det, och till slut tänker du på varje steg. Liktornar och förhårdnader är kroppens sätt att skydda huden mot tryck och skav. Problemet är att skyddet till slut blir det som gör ont.

Oftast går besvären att lindra själv. Men om du har diabetes, dålig cirkulation eller nedsatt känsel i fötterna gäller andra regler, och då är det säkrast att låta vården hjälpa till.

Vad är liktorn och förhårdnad?

När huden utsätts för tryck eller friktion under lång tid blir den tjockare. Det är en förhårdnad: ett område med hård, torr hud, ofta under framfoten, på hälen eller på sidan av stortån.

En liktorn är en mindre och mer avgränsad förtjockning. Den har en hård kärna i mitten som trycks in mot underliggande vävnad, och det är den som ömmar. Liktornar sitter ofta ovanpå tårnas leder, mellan tårna eller under fotsulan. En förhårdnad som får fortsätta att pressas kan med tiden övergå i en liktorn.

Liktorn eller vårta?

En vårta under foten kan likna en liktorn. En skillnad är att vårtor även kan sitta där foten inte utsätts för tryck. Den som hyvlar ner en vårta ser dessutom små, punktformiga blödningar. Är du osäker, låt en fotvårdare eller vårdcentralen titta.

Varför uppstår de?

Nästan alltid handlar det om tryck på ett och samma ställe. Vanliga orsaker är:

• Skor som är för trånga eller sitter dåligt och trycker mot tår och leder.
• Felställningar i foten, till exempel hammartå eller en snedställd stortå. Läs mer om hallux valgus och hammartå.
• Ett nedsjunket främre fotvalv, som gör att trampdynan under tårna får bära mer än den ska.
• Ojämn belastning, om du går lite snett eller avlastar en öm fot.

Torr och tunn hud får lättare förhårdnader, sprickor och blåsor. Det gäller särskilt den som har nedsatt cirkulation eller känsel i fötterna.

Så kan du lindra besvären själv

Det viktigaste är att minska trycket. Fil och kräm hjälper för stunden, men så länge skon trycker på samma ställe kommer den hårda huden tillbaka.

Börja med skorna

Välj skor som ger tårna plats på längden, bredden och höjden. Skon bör vara ungefär en centimeter längre än foten, och tåpartiet gärna i mjukt material. Snörning eller kardborreband gör att skon sitter stadigt utan att klämma. Prova skor sent på dagen, när fötterna är som störst, och köp inte ett par som trycker i tron att de ska "gå in".

Avlasta trycket

Skoinlägg kan jämna ut belastningen under foten och flytta trycket från det ömma stället. Enklare inlägg finns på en del apotek, i hjälpmedelsaffärer och sportbutiker. Vid nedsjunket främre fotvalv kan en pelott, en liten upphöjning under framfoten, avlasta. Kommer besvären tillbaka trots bra skor kan en ortopedtekniker behöva anpassa skorna.

Mjuka upp och fila

1. Fotbad. Låt fötterna ligga i ljummet vatten i 5–10 minuter. Har du diabetes räcker 5 minuter, annars luckras huden upp för mycket.
2. Fila. Fila mjukt och försiktigt på det yttersta lagret av den hårda huden med en fil av sandpapperstyp.
3. Torka. Torka fötterna noga, även mellan tårna.
4. Smörj. Avsluta med fotkräm eller en annan mjukgörande kräm.

Plåster och salvor från apoteket

Det finns liktornsplåster, salvor och lösningar som mjukar upp eller löser upp hård hud. De kan lindra en tid, men vissa av dem passar inte om du har diabetes, sår på foten, nedsatt cirkulation eller nedsatt känsel i fötterna. Fråga apotekspersonalen vad som passar dig, och berätta om du har någon av de här sjukdomarna.

Hälsprickor

Torr, tjock hud på hälarna kan spricka av sig själv. Sprickorna svider och blir ofta värre när det är kallt och luften är torr. Smörj hälarna med fet, mjukgörande salva eller kräm, gärna flera gånger om dagen. Ta ett fotbad med såpa eller fotsalt ungefär en gång i veckan, och fila och smörj efteråt. På apoteket finns också plåster och lösningar för sprickor. Undvik träskor och andra skor med öppen häl, eftersom en hel sko håller kvar fukten i huden.

När ska du söka vård?

Vanliga förhårdnader klarar de flesta själva. Men har du diabetes kan en liten spricka eller ett skavsår bli ett sår som läker dåligt, och under en förhårdnad kan ett sår bildas utan att du märker det.

Fotvårdare och medicinsk fotvård

En fotvårdare kan slipa ner förhårdnader och skära bort liktornar. Det brukar ge lindring direkt, men liktornen kommer tillbaka om det som orsakar trycket finns kvar. Sådan nedslipning ingår inte i den medicinska fotvården.

Medicinsk fotvård, som utförs av en medicinsk fotterapeut eller podiater, är något annat. Den ska förebygga och behandla skador hos dig som har en sjukdom som påverkar fötterna. Exempel är diabetes med fotproblem, nedsatt cirkulation som kan ge sår, reumatiska eller neurologiska sjukdomar och psoriasis. Fotterapeuten tar bland annat hand om liktornar, förhårdnader, nageltrång och svårläkta sår.

Har du diabetes behöver du oftast en remiss från läkare, distriktssköterska eller diabetessköterska. Hur många behandlingar som ingår och vad de kostar bestämmer varje region, så fråga på din vårdcentral vad som gäller där du bor.

Frågor att ställa i vården eller på apoteket

• Är det en liktorn, en vårta eller något annat?
• Vad är det som trycker, och hur kan du avlasta just det stället?
• Passar liktornsplåster eller uppmjukande salva med de sjukdomar och läkemedel du har?
• Skulle skoinlägg eller anpassade skor hjälpa?
• Har du rätt till medicinsk fotvård, och behövs det en remiss?
• Hur ofta bör någon i vården titta på dina fötter?

Vanliga missförstånd

• "Liktornen försvinner om man skär bort den." Den kommer tillbaka så länge trycket finns kvar. Skorna och belastningen är det som avgör.
• "Nya skor ska trycka lite i början." Skor som trycker i affären blir sällan bra. Det är så liktornar uppstår.
• "Ju längre fotbad, desto bättre." För långa fotbad luckrar upp huden. 5–10 minuter räcker, och vid diabetes 5 minuter.
• "Liktornsplåster passar alla." Inte om du har diabetes, sår på foten, nedsatt cirkulation eller nedsatt känsel.
• "Frysning tar bort liktornen för gott." Frysbehandling används inte mot liktorn, eftersom den kan ge ärr.

Hjälpmedel som kan underlätta

• Fotfil av sandpapperstyp. Används i stället för fil i metall och fothyvel, särskilt vid diabetes.
• Mjukgörande fotkräm. För dagligt bruk, särskilt på hälarna.
• Skoinlägg och avlastande skydd. Inlägg, pelotter och skydd mellan eller över tårna kan ta bort trycket från det ömma stället.
• Spegel med skaft. Gör det lättare att se under foten om du har svårt att böja dig.

Fotfilar, krämer, inlägg och tåskydd finns samlade i guiden om fotvård hemma. Kliar det mellan tårna eller har en nagel blivit gul och tjock, läs om nagelsvamp och fotsvamp.

Hjälper du en förälder?

Den som har svårt att nå sina fötter slutar ofta att sköta dem, och då växer förhårdnaderna i det tysta. Titta gärna på föräldrarnas fötter ibland, under foten, mellan tårna och på hälarna. Har föräldern diabetes rekommenderar vården att fötterna kontrolleras varje dag, och det är en uppgift där en anhörig kan göra stor nytta.

Se över skorna tillsammans. Gamla tofflor och skor som har blivit för trånga är vanliga syndare. Rita gärna av foten på ett papper och ta med mallen när ni handlar, så är det lättare att hitta skor som ger plats.

Har föräldern diabetes eller dålig cirkulation, låt hellre fotvårdaren eller vårdcentralen ta hand om liktornar än att försöka själv. Fråga om föräldern har rätt till medicinsk fotvård. Den som inte själv kan sköta sina fötter, till exempel på grund av dålig syn, behöver hjälp av någon närstående.