Trygghetslarm och personlarm

Ett trygghetslarm är en liten knapp som du bär runt handleden eller halsen. Trycker du på den kopplas du till någon som kan hjälpa dig, även om du inte når telefonen. För många är det skillnaden mellan att våga bo kvar ensam och att inte göra det.

Det finns två huvudvägar. Du kan söka trygghetslarm hos kommunen, eller köpa eller hyra ett larm privat. De privata larmen är ofta mobila och kan ha GPS, falldetektor eller se ut som en klocka. Den här guiden hjälper dig att jämföra.

Låna via kommunen eller köpa själv?

Trygghetslarm från kommunen är en insats inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen beskriver det så här: om du känner dig otrygg hemma, till exempel på grund av sjukdom eller för att du är rädd för att falla, kan ett trygghetslarm vara till hjälp, eftersom du snabbt kan få hjälp om något händer.

Så ansöker du hos kommunen

1. Kontakta kommunen. Be att få prata med en biståndshandläggare. Det går ofta att ringa kommunens växel eller ansöka via kommunens webbplats. En anhörig kan hjälpa dig att ta kontakt.
2. Handläggaren utreder. Trygghetslarm är en biståndsbedömd insats. Handläggaren frågar om hur du har det hemma och varför du känner dig otrygg.
3. Du får ett beslut. Beviljas larmet installeras det hemma hos dig. I en del kommuner hör det ihop med att hemtjänsten eller en larmgrupp har nycklar eller en digital nyckel för att kunna komma in.
4. Avgiften beräknas. Kommunen frågar om din inkomst för att räkna ut avgiften. Lämna uppgifterna, annars kan du få betala mer än du behöver.

Vad kostar det?

Avgiften för kommunens trygghetslarm bestämmer varje kommun själv, och den varierar mycket. Ett exempel: när Österåkers kommun 2023 jämförde sig med fem kommuner i Stockholms län låg månadsavgiften mellan 0 och 337 kronor. I några tillkom en engångsavgift för installation. I de jämförda kommunerna var avgiften inkomstprövad och ingick i maxtaxan.

Maxtaxan är högkostnadsskyddet i äldreomsorgen, ett tak för hur mycket du som mest betalar i månaden för hemtjänst och liknande insatser tillsammans. Taket räknas om varje år. Läs mer om hur det fungerar i räknaren för avgift i äldreomsorgen.

När ett privat larm kan passa

• Du vill kunna larma utanför hemmet, på promenaden, i trädgården eller i sommarstugan.
• Du har inte fått eller vill inte söka larm via kommunen.
• Du vill att larmet ska gå till anhöriga i stället för, eller innan, en larmcentral.
• Du vill ha ett larm som ser ut som en vanlig klocka.

En del mobiltelefoner för äldre har också en nödknapp som ringer till förvalda nummer. Läs mer i guiden om seniortelefon.

Olika sorters larm

Trygghetslarm i hemmet

En larmknapp som du bär runt handleden eller halsen och en basenhet i bostaden. När du trycker kopplas du till en larmcentral som kan prata med dig via basenheten och skicka hjälp. Det är den sortens larm kommunerna oftast erbjuder. Räckvidden är begränsad till bostaden och närmaste omgivning.

Mobilt larm med GPS

Fungerar som en liten mobiltelefon med en larmknapp. När du larmar skickas din position, och du kan prata med den som tar emot larmet. Det passar den som är ute ensam, och det kan också passa vid demens. Larmet behöver laddas och kräver mobiltäckning.

Fallarm

Ett larm med en sensor som ska känna av om du faller och då larma automatiskt, även om du inte själv trycker. Det kan vara en fördel om du inte skulle orka eller kunna trycka på knappen själv. Fråga hur säkert larmet känner av fall och vad du gör om det larmar av misstag.

Trygghetsklocka

Ett mobilt larm i form av en armbandsklocka. Många tycker att den känns mindre som ett hjälpmedel. Ofta finns GPS, fallarm och möjlighet att ringa till ett par förvalda nummer.

Frågor att ställa innan du skriver på

Ett privat larm består ofta av två delar: själva larmet och ett abonnemang. Det är abonnemanget som avgör vad som händer när du trycker. Fråga om det här:

• Vem tar emot larmet? En bemannad larmcentral dygnet runt, eller bara anhöriga? Vad händer om ingen anhörig svarar?
• Vad gör larmcentralen? Ringer den ambulans, anhöriga eller någon som kan komma hem till dig? Kan den ta sig in om du inte kan öppna dörren?
• Vad kostar det per månad, och finns startavgift, bindningstid eller uppsägningstid?
• Hur länge räcker batteriet, och får du en varning när det börjar ta slut?
• Vilket mobilnät används, och fungerar det där du bor och brukar vara?
• Tål larmet vatten? Då kan du ha det på dig även i duschen.
• Hur testar du larmet, och hur ofta bör du göra det?
• Vad händer om du flyttar eller inte behöver larmet längre?

Om du faller

1177 ger råd om vad du ska göra om du har ramlat. Ta det lugnt, ligg kvar på golvet och känn efter: har du ont någonstans eller har du slagit i huvudet, och kan du böja och sträcka på armar och ben? Klarar du inte att ta dig upp själv ska du ropa eller ringa efter hjälp, och använda trygghetslarmet om du har ett. 1177 skriver också att du genast ska ringa 112 om du eller någon annan har ramlat och inte kan resa sig upp.

Det är också bra att ha telefonen med dig hemma, ifall du skulle falla. 1177 har en film som visar hur du tar dig upp från golvet, och det är bra att träna på rörelserna innan det behövs.

Vad du kan göra för att minska risken att falla över huvud taget står i Fallolyckor hos äldre.

Köpa själv – exempel från butiker

Annonslänkar. Vi kan få ersättning om du köper via länkarna. Priser hämtade 7 oktober 2026.

MiniFinder Pico – personlarm

2 949 kr

MiniFinder

Till butiken (öppnas i ny flik)

MiniFinder Nano – mobilt trygghetslarm

2 999 kr

MiniFinder

Till butiken (öppnas i ny flik)

MiniFinder Watch – trygghetsklocka

3 299 kr

MiniFinder

Till butiken (öppnas i ny flik)

Sensorem Trygghetslarm Klocka + 12 månaders abonnemang

3 470 kr

Apotek Hjärtat

Till butiken (öppnas i ny flik)

Hjälper du en förälder?

Ofta är det de vuxna barnen som först tar upp frågan om larm, efter ett fall eller när en förälder blivit ensam. Prata om larmet som något som ger frihet att fortsätta bo hemma, inte som ett tecken på att man inte klarar sig.

Några saker att tänka på:

• Låt din förälder vara med och bestämma. Ett larm som känns fel blir inte buret.
• Sök via kommunen först om behovet finns i hemmet. Hjälp till att ringa och följ med vid hembesöket om din förälder vill.
• Bestäm vem som tar emot larmen om ni väljer ett privat larm som går till anhöriga. Fundera på vad som händer när du är bortrest eller inte hör telefonen.
• Testa larmet tillsammans när det är nytt, så att din förälder vet hur det låter och vad som händer.

Ett larm förebygger inte fall. Balansträning, bra belysning och stödhandtag gör det. Läs mer om balansövningar för äldre och om duschstol och stödhandtag i badrummet. Behöver föräldern mer hjälp i vardagen finns en översikt över boendeformer för äldre, och den som har svårt att komma ihåg medicinen kan ha nytta av en dosett med larm.