Fallolyckor hos äldre – så minskar du risken

Ett snedsteg på badrumsgolvet, en lös matta i hallen eller en isfläck utanför porten. De flesta fall sker i vardagliga situationer, och för den som är äldre kan följderna bli stora. En bruten höft eller handled kan betyda lång tid av rehabilitering och att det känns otryggt att gå ut.

Socialstyrelsen skriver att många fallolyckor kan förhindras med förebyggande insatser. Den här sidan samlar vad 1177 och Socialstyrelsen tar upp, från läkemedel och träning till mattor och broddar.

Hur vanligt är det att äldre faller?

Enligt Socialstyrelsen gäller följande varje år för personer som är 65 år eller äldre:

• fler än 100 000 faller så illa att de behöver besöka sjukvården
• ungefär 70 000 behöver läggas in på sjukhus
• omkring 2 000 dör till följd av en fallolycka.

Varför ökar risken med åldern?

Det finns sällan en enda förklaring. Enligt 1177 brukar flera saker samverka:

• Kroppen förändras. Balansen och synen blir sämre, och skelettet blir skörare. Kvinnor får oftare benbrott, eftersom benskörhet är vanligare hos kvinnor.
• Sjukdomar. Till exempel demens, stroke, diabetes och Parkinsons sjukdom kan påverka balansen.
• Läkemedel. Läkemedel mot oro, sömnbesvär, depression, högt blodtryck och smärta kan göra balansen sämre.
• Alkohol. Även små mängder påverkar balansen, reflexerna och rörligheten mer när du blir äldre.
• Hemmet och vädret. Lösa mattor, sladdar, dålig belysning, hala badrumsgolv och is utomhus.

När du känner dig yr

Yrsel och ostadighet kan ha många orsaker. 1177 nämner bland annat att lugnande läkemedel, sömnmedel, läkemedel mot depression och vissa starka smärtstillande kan ge yrsel, och att en del läkemedel kan få blodtrycket att sjunka. Rådet är att resa dig långsamt när du har suttit eller legat.

En vanlig form av yrsel är kristallsjuka, där det snurrar till när du vänder dig i sängen eller lutar huvudet bakåt. Kontakta en vårdcentral om du får yrsel som kommer när du vrider huvudet på vissa sätt. Kommer yrseln plötsligt, tillsammans med till exempel domningar i ena kroppshalvan, svårt att prata eller svårt att gå, kan det vara stroke. Då ska du ringa 112.

Så minskar du risken att falla

Gå igenom läkemedlen

Prata med din läkare om du upplever att du får sämre balans av dina läkemedel, skriver 1177. Är du 75 år eller äldre och tar fem eller fler läkemedel ska du erbjudas en läkemedelsgenomgång. Då går läkaren igenom om alla läkemedel behövs och om de passar dig. Ändra aldrig dosen själv. Be gärna om en uppdaterad läkemedelslista vid varje besök.

Träna balans och styrka

Att träna balans och styrka är ett av de råd som Socialstyrelsen ger i broschyren Balansera mera om vad du själv kan göra. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att du som är 65 år eller äldre tränar balans, styrka och rörlighet tre dagar i veckan eller mer. Enkla övningar vid en stol eller diskbänk räcker långt. Tio förslag finns i guiden om balansövningar för äldre.

Ät bra och tänk på alkoholen

D-vitamin och kalcium är viktiga för skelettet och kan bidra till att förebygga benskörhet, skriver 1177. Socialstyrelsens broschyr Balansera mera tar också upp att äta näringsrikt som ett sätt att minska risken att falla. Var försiktig med alkohol, eftersom även lite påverkar balansen mer med åren.

Gör hemmet säkrare

Det här är 1177:s råd för att minska risken att snubbla och halka hemma. Gå gärna igenom bostaden rum för rum.

• Lägg halkskydd under mattorna, eller ta bort dem helt.
• Ta bort sladdar och annat som ligger på golvet där du går.
• Ordna bra belysning och ha gärna en nattlampa tänd om du går upp på natten.
• Lägg en halkfri matta i badkaret, i duschen och på badrumsgolvet.
• Lägg halkskydd i trappor.
• Sätt upp handtag i badrummet där du behöver stöd.
• Ställ det du använder ofta på lagom höjd, så att du slipper klättra eller sträcka dig.

Kommunen kan hjälpa till med hjälpmedel och anpassningar som handtag och förhöjd toalettstol. Kontakta kommunens arbetsterapeut eller biståndshandläggare.

Ute när det är halt

Använd halkskydd till skorna på vintern, till exempel broddar. Enligt 1177 finns de att köpa bland annat på apotek och i skoaffärer. Ta det lugnt, och välj gärna en annan väg om den vanliga är isig.

Om du har ramlat

Ta det lugnt och känn efter om du har gjort dig illa. Kan du inte resa dig, ring 112 eller använd trygghetslarmet om du har ett. Annars kan du försöka ta dig upp så här, enligt 1177:

1. Vänd dig på sidan. Ligger du på rygg, vänd dig så att du ligger på sidan.
2. Ta dig till en stadig möbel. Försök att ta dig fram till en soffa, en stol eller en säng.
3. Ställ dig på knä. Ta tag i möbeln med händerna.
4. Res dig med stöd. Använd möbeln som stöd när du reser dig upp.

Har du ramlat och är osäker på om du behöver undersökas kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där får du hjälp att bedöma symtomen och veta vart du ska vända dig.

Hjälpmedel som kan underlätta

Rätt hjälpmedel kan göra det tryggare att röra sig, både hemma och ute. Mycket kan lånas via regionen eller kommunen efter en bedömning av en arbetsterapeut eller fysioterapeut.

• Balansträning. Tio enkla övningar hemma i guiden om balansövningar.
• Broddar. Olika sorter och hur du väljer i guiden om broddar.
• Rullator. Stöd när du går, med sits för vila. Läs guiden om rullatorer.
• Käpp och kryckor. För dig som behöver lite stöd. Läs guiden om käppar och kryckor.
• Trygghetslarm. Så att du snabbt får hjälp om du ramlar. Läs guiden om trygghetslarm.
• Duschstol och stödhandtag. Gör badrummet säkrare. Läs guiden om duschstolar och badrumshjälpmedel.

Hjälper du en förälder?

Många som har ramlat berättar det inte, av rädsla för att bli sedda som skröpliga. Fråga rakt men vänligt, och lägg märke till blåmärken, att din förälder håller sig i möblerna eller slutat gå ut när det är halt.

Gå igenom hemmet tillsammans med checklistan ovan. Byt glödlampor, ta bort lösa mattor och sätt en nattlampa på vägen till toaletten. Hjälp till att samla alla läkemedel och ta med listan till vårdcentralen, och be om en läkemedelsgenomgång om föräldern tar många mediciner.

Bor din förälder ensam kan ett trygghetslarm ge lugn för er båda. Kontakta kommunens biståndshandläggare tillsammans. Ser föräldern sämre kan också synen spela in, läs mer om när synen blir sämre.